Vem kan man lita på?
Det hänvisas ofta till olika studier när någon vill argumentera för sin sak. Men det är givetvis skillnad mellan olika sorters studier och vilken tyngd de kan addera till ett argument. Först och främst måste man skilja mellan studier som visar på ett kausalt sammanhang och studier som påvisar en samvariation.
Påståendet att glass orsakar drunkning kan backas upp med att när vi äter mer glass så sker det fler drunkningstillbud. Men det är ju självklart inte glassen som är orsaken. Det här är bara ett exempel på samvariation. Det ligger liksom i säsong, när vi badar är det varmt, och då är det gott med glass. Andra samvariationsstudier kan vara svårare att genomskåda. Om en studie kan bevisa ett orsakssamband, då råder kausalitet. Det finns en orsak och det finns en verkan. Stor skillnad.
Evidensbaserad forskning
Som rubriken antyder handlar det om forskning som bygger på bevis. Men all forskning är inte evidensbaserad och ska kanske inte heller alltid vara det. Kvalitativa studier har naturligtvis också sin plats. Men det är viktigt att veta vad som är vad. När man läser ”studier visar att …” bör man reflexmässigt undra om det var en randomiserad kontrollerad studie, en observationsstudie, en fallstudie eller vad det nu må vara. Skillnaden är stor. Olika studier har olika bevisvärde och i ett sunt samhälle har källkritik en viktig plats. Vem ska man lita på?
Desinformation
AI och deepfake är här för att stanna. Det har aldrig någonsin i världshistorien varit så lätt som det är nu att få ut stora mängder falsk information. AI är tillgänglig för alla och alla har inte rent mjöl i påsen. Den första negativa effekten av detta är att folk slutar söka information för att de vet att den ändå kan vara falsk. Den andra negativa effekten är att folk tror på struntet. Foliehattarna blir fler. Det här påverkar attityder och hur folk agerar, absolut också då på marknaden. De kommersiella konsekvenserna är stora. Diskussionen kring vacciner, energi och livsmedel är tre bra exempel. Många har grävt ner sig i skyttegravar som blir allt djupare ju mer skärmtiden ökar.
Vad är problemet?
Jo, så här är det. Vi lever i en värld där informationsflödet aldrig varit större och det har aldrig varit svårare att hinna ta till sig, förstå och utvärdera information. Det här leder till två saker, dels en informationströtthet och dels att vi sluter oss i bubblor och till slut bara är öppna för information som stöttar det vi redan tror oss veta. Algoritmerna bakom de sociala medieplattformarna stöttar och driver på det senare.
Det är lätt att bli oroad av den informationströtthet som råder, bristen på källkritik och tendensen att människor fastnar i informationsbubblor och den polarisering i samhället som det leder till. Vår uppgift som reklambyrå är att få människor att känna, tycka och agera på ett visst sätt. Vi gör det mot betalning. Det är inte vår sak att vara objektiva eller att ha en politisk agenda (om vi inte får betalt för det.) Vi är ju köpta, vi har en tydlig roll att spela och där är transparensen total. Sedan är det en annan sak att vi som individer kan vara kritiska mot politiska förhållanden eller hur saker och ting fungerar eller inte fungerar i samhället. Men det har ingenting att göra med vår uppgift eller vårt yrke.
- Marknadsundersökningar blir viktigare.
- Målgruppsanalyser blir viktigare.
- Personalisering blir viktigare.
- Högkvalitativt och varierat content är ett måste.
- Budskap och argumentation måste anpassas efter de informationsbubblor som målgruppen lever i.
- Det är analys och löpande optimering som skapar framgångsrika kampanjer.
